Bekännelser
Det här med graviditetens fina sidor är inte aaaaalltid så lätt.....för den som står brevid.
I mitt fall min älskade sambo.
De första fyra månaderna var jag skit förbannad på honom just bara för att han inte kunde va gravid istället för mig... Jag tyckte att det var skit orättvist! Det var jag som mådde illa, det var jag som kände mig som en heffaklump, det var jag som var djävulskt trött, det var jag som hade ont över allt, det var jag som nästan svimmade flera gånger, Det var jag som fick ligga hemma och glo på tv när alla andra roar sig, det var jag som skulle föda ut en hel unge ur mig! Vad kunde han göra mer än att lägga huvet på sne och säga Naaaaw gumman då, och klappa lite försiktigt på mig.
Min ilska över att gud skapade kvinnan till den enda som kunde bli gravid gick över i takt med att bebisen började sparka och illamåendet försvann. Nu var det ju faktiskt jag som fick uppleva allt det fantastiska. Det var ju faktiskt jag som kände alla de där små rörelserna i magen. Hur underbart är inte det.
Tyvärr försvann humörsvängningarna inte helt. De smyger sig på ibland. Jag kan börja gråta helt utan anledning, appropå ingenting..för att sedan bli skit sur för att han inte kan förstå att det är världens mest naturliga sak...att va ledsen över ingenting...för jag mår ju bra och är jätte lycklig...därför gråter jag som ett litet barn som inte får godis...hur kan du inte förstå det????
Men ännu värre är faktiskt när jag är sådär ledsen och han säger Älskling, nu är det dina hormoner som spökar, det är helt normalt att du känner så här, man gör det när man är gravid..
Vadå mina hormoner??!!! Jag skulle reagerat preeeecis så här även om jag inte hade en bebis i magen, fattar du väl??!!! Åååååååh!!!!
Nu låter det nästan som om jag inte gör annat än bölar på dagarna... det är inte riktigt sant...det händer ganska sällan faktiskt..Men vissa dagar tycker jag bara oerhört synd om mig själv :)
Som sagt...livet är inte alltid så lätt som gravid..för den som står brevid...
....Men det tycker jag inte är mer än rättvist faktiskt!
Du är bäst älskling, Tack för att du står ut med mig och gör mig glad när allt känns knas.
Älskar dig!
I mitt fall min älskade sambo.
De första fyra månaderna var jag skit förbannad på honom just bara för att han inte kunde va gravid istället för mig... Jag tyckte att det var skit orättvist! Det var jag som mådde illa, det var jag som kände mig som en heffaklump, det var jag som var djävulskt trött, det var jag som hade ont över allt, det var jag som nästan svimmade flera gånger, Det var jag som fick ligga hemma och glo på tv när alla andra roar sig, det var jag som skulle föda ut en hel unge ur mig! Vad kunde han göra mer än att lägga huvet på sne och säga Naaaaw gumman då, och klappa lite försiktigt på mig.
Min ilska över att gud skapade kvinnan till den enda som kunde bli gravid gick över i takt med att bebisen började sparka och illamåendet försvann. Nu var det ju faktiskt jag som fick uppleva allt det fantastiska. Det var ju faktiskt jag som kände alla de där små rörelserna i magen. Hur underbart är inte det.
Tyvärr försvann humörsvängningarna inte helt. De smyger sig på ibland. Jag kan börja gråta helt utan anledning, appropå ingenting..för att sedan bli skit sur för att han inte kan förstå att det är världens mest naturliga sak...att va ledsen över ingenting...för jag mår ju bra och är jätte lycklig...därför gråter jag som ett litet barn som inte får godis...hur kan du inte förstå det????
Men ännu värre är faktiskt när jag är sådär ledsen och han säger Älskling, nu är det dina hormoner som spökar, det är helt normalt att du känner så här, man gör det när man är gravid..
Vadå mina hormoner??!!! Jag skulle reagerat preeeecis så här även om jag inte hade en bebis i magen, fattar du väl??!!! Åååååååh!!!!
Nu låter det nästan som om jag inte gör annat än bölar på dagarna... det är inte riktigt sant...det händer ganska sällan faktiskt..Men vissa dagar tycker jag bara oerhört synd om mig själv :)
Som sagt...livet är inte alltid så lätt som gravid..för den som står brevid...
....Men det tycker jag inte är mer än rättvist faktiskt!
Du är bäst älskling, Tack för att du står ut med mig och gör mig glad när allt känns knas.
Älskar dig!
Kommentarer
Postat av: Sara
Va söt du är Malin! Och vilken jättejättefin barnvagn ni köpt =)
Postat av: Emelie Larsson
Haha, ååå va jag känner igen mig, det är hemskt men sant :P Vissa dagar gråter man ju innan man ens hunnit upp ur sängen, skitvärld är det då :P
Postat av: Malin
haha ja man känner sig helknäpp vissa dagar :)
Trackback
